Festivaltider

Nyss hade jag avslutat 5 kvällar i rad på Stockholms Kulturfestival så satte jag mig på flyget till Skottland.
Att göra 7 dagar på Edinburgh Free Festival är att se sin dröm från dess skräpigaste sida. Alla vill vara med, alla får vara med, alla kan vara med. Man vadar i flyers upp till knäna och småjoggar mellan gigen och pintsen och tränger sig fram mellan akrobater och säckpipor. Utbudet av medelmåttig humor är bedövande, från stora fina scener och små oansenliga. Publiken är fantastisk. Dels för att den aldrig verkar ta slut och dels för att den aldrig verkar tröttna. Sen snubblar man över ett och annat som faktiskt är bra också. Camille O'Sullivan. Baba Brinkman. Så om jag ska göra en resa till dit nästa sommar, det har givits mig ett erbjudande, då måste det vara vackert. Det är nog mitt enda krav.
Sen liksom studsade jag ner ett dygn hemma i Stockholm innan tåget gick till Humorfestivalen i Lund, där Lobbyns Valguide 2010 gjorde ett hyfsat välbesökt gästspel på lördagskvällen. Som arrangemang en fullkomlig kontrast. Ett lika genomtänkt som brett urval. Övergripligt, snyggt och smart. Sushi och champagne. Stil på det.
Och idag inleds Stockholm Comedy Festival, där jag medverkar i en timmes politisk stand up på Boulevardteatern i morgon fredag. På lördag blir det gala på Södra Teatern.

Jag hade tänkte att jag skulle fundera över det här intensiva festival-beteendet, men jag hinner inte. För mycket festivaler.