Nu har jag sett tre avsnitt. Dags att leverera en åsikt. Runt omkring mig har programmet blivit i huvudsak sågat men även gillat av folk som inte jobbar med humor. Och det är väl ändå de som ska gilla programmet. Inte kollegiet. Snabbast var Janne Berg som tyckte det skulle läggas ner redan efter första avsnittet. Det tycker inte jag. Jag tycker om vissa bitar riktigt mycket. De historiska förklaringarna av Kalle Lind är bra. Om de hade sänts i stället för Dorsins visor i samband med partiledarutfrågningarna hade de framstått som ännu mer komiska, satiriska. I sammanhanget I elfte timmen framstår de som det intelligenta, seriösa och genomtänkta.
Dorsin måste vara miljöpartist. Det är den enda slutsats jag kan dra efter att ha hört hans nidvisa till Maria Wetterstrand igår. Hans enda invändning mot miljöpartiet var att Peter Eriksson är lurvig. Ett uttryck av avundsjuka får man anta, han är ju inte så lurvig själv. Han skulle spara mycket energi om han var lite bättre isolerad.
När det gäller Settmans intervjuer så är jag mer besviken på partiledarna än på Settman. Först Björklund som fick svara på frågan vilken ministerpost Fredrik Reinfeldt skulle få om Folkpartiet fick 51% av väljarna. Se Magnus Betnérs "recension".
Det var väl en kuggfråga för att testa hur symbiotiskt förhållandet är i alliansen? Det var en rolig fråga tycker jag. Men av svaret förstod man att Jan Björklund inte ens i fantasin kan tänka sig ett Folkparti som inte lyder under Moderaterna. Och han tycker man ska ställa högre krav i skolan? Det borde vi ha gjort på 70-talet när Björklund var elev. Honom är det för sent att bilda.
Sen Ohly. Att han går med på att sitta där och prata skithuspapper? För att han inte vill framstå som en tråkmåns. Det verkar så nervöst och ovärdigt. Där fick man ännu några valsedlar att lägga in som reserv på toaletten.
Hägglund slapp lindrigt undan, det tycker jag, det kan man inte beskylla honom för. Fick mest komplimanger för att han var snygg, rolig, vältränad och ministern som alla tycker om. Konstig beskrivning av verkligheten. Varför inga frågor om statliga bordeller eller sänkt ålder för alkoholköp på Systemet? Eller nånting som hade varit aktuellt och relevant för den förda politiken? Settman kanske är Kristdemokrat? Eller ännu hellre, Settman kanske är tänd på Hägglund? Den förförelsescenen skulle ge tittarsiffror så att det räckte till multipla orgasmer för Eva Hamilton.
Nu när jag skriver så inser jag att det saknas en hel del innehåll i de där intervjuerna. Sågningen kanske är befogad? Men han är trevlig i alla fall och pigg i rutan, Settman. Det kan ingen ta ifrån honom. Men varför har man inte haft lite journalister i redaktionen, nån som på riktigt är insatt i politiska sakfrågor och kan komma med lite kunskap. Det känns som att man har hämtat stoff bara på Mediebrusets skummande yta? För där håller jag fullkomligt med Betnér, den första viktiga ingrediensen för god politisk satir är att man har patos. Det hittar man inte på ytan. Utan i sitt brinnande hjärta.
Helt säkert finns det ett samband mellan nivån på den statligt sända politiska satiren och det faktum att Alliansen idag har egen majoritet i Synovates nya mätning och SD 6% av rösterna. Frågan är hur? Ledtråden är "marknaden".
2 kommentarer:
Vill bara säga att Elfte timmens redaktör Judik Ek är bland de mest kunniga man kan få som den huvudredaktör för Rapport hon är i vanliga fall men jag förstår din synpunkt.
Vad bra. Jag har väl missat hennes namn när eftertexterna har rullat förbi för snabbt för att jag ska hinna läsa.
Skicka en kommentar